{"id":178,"date":"2024-09-16T14:25:39","date_gmt":"2024-09-16T14:25:39","guid":{"rendered":"https:\/\/www.everitas.online\/?page_id=178"},"modified":"2024-10-09T12:17:36","modified_gmt":"2024-10-09T12:17:36","slug":"178-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/178-2\/","title":{"rendered":"Insikter"},"content":{"rendered":"
\n
<\/span>\"\"
\n
\n
\n
\n

Insikter<\/h1>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

L\u00e5t dig utvecklas och uppn\u00e5 dina m\u00e5l.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Vi har omfattande allm\u00e4nkunskaper om v\u00e4rldsutvecklingsfr\u00e5gor och specialistkompetens i energirelaterade \u00e4mnen. Vi praktiserar kontinuerligt l\u00e4rande och kunskapsdelning i samarbeten f\u00f6r att bygga nya insikter och tidl\u00f6sa erfarenheter. Njut av utvalda insikter genom att klicka p\u00e5 en kategori av intresse i menyn nedan.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Demografi<\/a><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Energif\u00f6rbrukning<\/a><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

V\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp<\/a><\/h3>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/a><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Elfordon<\/a><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Vindkraft<\/a><\/h3>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Solenergi<\/a><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

V\u00e4rme och Ventilation<\/a><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Referenser och Erk\u00e4nnanden<\/a><\/h3>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Demografi<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

V\u00e4rldens befolkning passerade 1 miljard m\u00e4nniskor 1804, 2 miljarder 1927, 8 miljarder 2022 och f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5 en topp p\u00e5 2080-talet med cirka 10,4 miljarder m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6re 1800-talet utvecklades befolkningen med relativt stabil tillv\u00e4xt, men sedan dess blev befolkningstillv\u00e4xten mycket snabbare p\u00e5 grund av den industriella revolutionen, f\u00f6rb\u00e4ttrad h\u00e4lsov\u00e5rd och \u00f6kad medellivsl\u00e4ngd. Befolkningen var cirka 4 miljoner m\u00e4nniskor \u00e5r 10 000 f.Kr. och cirka 230 miljoner m\u00e4nniskor vid \u00e5r noll f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldens befolkningsutveckling under perioden 10 000 f.Kr. fram till idag, en zoom av samma utvecklingskurva fr\u00e5n 1850 till idag (heldragen), och en projicerad utvecklingskurva fram till 2100 (prickad), kan ses i de tv\u00e5 graferna nedan [1-2 ].<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Energif\u00f6rbrukning<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

V\u00e4rldens totala prim\u00e4ra energif\u00f6rs\u00f6rjning p\u00e5 632 exajoule (EJ) \u00e4r huvudsakligen baserad p\u00e5 fossila br\u00e4nslen. Enbart olja, kol och naturgas st\u00e5r f\u00f6r svindlande 80 procent av f\u00f6rs\u00f6rjningen. Traditionell och modern bioenergi bidrar med 10 procent och k\u00e4rnkraften med 5 procent. De f\u00f6rnybara energik\u00e4llorna f\u00f6r vattenkraft, vindkraft och solenergi summerar de \u00e5terst\u00e5ende 5 procenten tillsammans. V\u00e4rldens energif\u00f6rs\u00f6rjningsf\u00f6rdelning av prim\u00e4ra k\u00e4llor visas i diagrammet till v\u00e4nster nedan.<\/p>\n\n\n\n

Den totala energif\u00f6rbrukningen i v\u00e4rlden av 442 EJ anv\u00e4nds f\u00f6r industri, byggnader, transporter och andra slutanv\u00e4ndningar med en andel p\u00e5 38 %, 30 %, 26 % respektive 6 %, vilket illustreras i diagrammet till h\u00f6ger nedanf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Skillnaden mellan v\u00e4rldens totala energif\u00f6rs\u00f6rjning och v\u00e4rldens totala energif\u00f6rbrukning p\u00e5 190 EJ beror fr\u00e4mst p\u00e5 energif\u00f6rluster i omvandlingsprocesser, d\u00e4r en betydande m\u00e4ngd g\u00e5r f\u00f6rlorad som v\u00e4rme, och icke-energianv\u00e4ndning [3].<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

V\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Gaser som f\u00e5ngar v\u00e4rme i atmosf\u00e4ren kallas v\u00e4xthusgaser. De mest inflytelserika v\u00e4xthusgaserna som p\u00e5verkas av m\u00e4nskliga aktiviteter i deras v\u00e4xande koncentrationer i atmosf\u00e4ren \u00e4r koldioxid (CO2<\/sub>), metan (CH4<\/sub>), dikv\u00e4veoxid (N2<\/sub>O) och svavelhexafluorid (SF6<\/sub>). De absorberar alla str\u00e5lning fr\u00e5n jorden n\u00e4r reflekterat solljus innesluts av dessa gaser ungef\u00e4r som ett v\u00e4xthus. CO2<\/sub> \u00e4r av st\u00f6rsta vikt eftersom det bidrar mest till att v\u00e4rma jorden och till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar [4-8]. <\/p>\n\n\n\n

De \u00e5rliga utsl\u00e4ppen av koldioxid har aldrig varit h\u00f6gre \u00e4n idag och var 37 miljarder ton 2022. Kol, olja, gas, cement, fackling och andra k\u00e4llor st\u00e5r f\u00f6r 41 %, 32 %, 21 %, 4 %, 1 %, och 1 % av de globala utsl\u00e4ppen, respektive. Koldioxidutsl\u00e4ppen fr\u00e5n olika k\u00e4llor och deras utveckling under perioden 1850 till 2023 visas i den \u00f6vre h\u00f6gra grafen nedan [9].<\/p>\n\n\n\n

Den huvudsakliga m\u00e4nskliga aktiviteten som sl\u00e4pper ut CO2<\/sub> \u00e4r f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen (kol, naturgas och olja) f\u00f6r energi och transport. Vissa industriella processer och f\u00f6r\u00e4ndringar i markanv\u00e4ndningen sl\u00e4pper ocks\u00e5 ut CO2<\/sub>. M\u00e4nskliga aktiviteter sl\u00e4pper ut mer koldioxid i atmosf\u00e4ren \u00e4n vad naturliga processer kan absorbera varje \u00e5r, vilket g\u00f6r att koncentrationen av koldioxid i atmosf\u00e4ren \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n

Koldioxid finns kvar i klimatsystemet under mycket l\u00e5ng tid. De ackumulerade CO2<\/sub>-utsl\u00e4ppen resulterar i CO2<\/sub>-koncentrationer som kommer att h\u00e5lla i tusentals \u00e5r. Den globala genomsnittliga koldioxidkoncentrationen satte rekord 2023 med 419 miljondelar (ppm), och 2022 var 12:e \u00e5ret i rad d\u00e4r koncentrationen \u00f6kade med mer \u00e4n 2 ppm fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Den globala atmosf\u00e4riska CO2<\/sub>-koncentrationen under perioden 1850 till 2023 visas i den nedre h\u00f6gra grafen nedan. Den globala atmosf\u00e4riska koncentrationen av CO2<\/sub> har \u00f6kat med 50 procent fr\u00e5n cirka 280 ppm under den f\u00f6rindustriella eran till cirka 420 ppm idag [10].<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5verkar milj\u00f6n p\u00e5 olika s\u00e4tt, inklusive stigande temperaturer, h\u00f6jning av havsniv\u00e5n, torka, \u00f6versv\u00e4mningar och mer [4-8], [11-13].<\/p>\n\n\n\n

De globala \u00e5rliga medeltemperaturerna f\u00f6r land och hav under perioden 1850\u20132023 visas i det v\u00e4nstra diagrammet nedan baserat p\u00e5 m\u00e4tdata fr\u00e5n noggranna instrument [5,14]. Medeltemperaturer per decennium baserade p\u00e5 samma k\u00e4lldata visas i det h\u00f6gra diagrammet nedan f\u00f6r att filtrera \u00e5rliga variationer och framh\u00e4va trender mer transparent. Stapeln i diagrammet f\u00f6r decennium 2020 \u00e4r endast genomsnittet f\u00f6r de f\u00f6rsta fyra \u00e5ren av decenniet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5rtiondet med den l\u00e4gsta globala medeltemperaturen f\u00f6r land och hav var 1910-talet med en temperatur p\u00e5 13,6\u00b0C, medan ett sekel senare var 2010-talets medeltemperatur 14,7\u00b0C.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00f6gsta globala \u00e5rliga medeltemperaturen f\u00f6r land och hav som n\u00e5gonsin uppm\u00e4tts var 15,1\u00b0C f\u00f6r 2023, vilket \u00e4r 1,6\u00b0C h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r den l\u00e4gsta temperaturen p\u00e5 13,5\u00b0C som uppm\u00e4ttes under n\u00e5gra enskilda \u00e5r runt 1910.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Elfordon<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Den globala f\u00f6rs\u00e4ljningen av elbilar v\u00e4xer snabbt och 18 procent av nya bilar som s\u00e5ldes var eldrivna 2023. Andelen elbilar var 93 procent i Norge, 60 procent i Sverige, 38 procent i Kina, 22 procent i EU, 10 procent procent i USA respektive 2 procent i Indien [15].<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det globala best\u00e5ndet av elbilar, som var praktiskt taget f\u00f6rsumbart 2010, passerade 40 miljoner med en \u00e5rlig f\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 n\u00e4stan 14 miljoner 2023, inklusive utsl\u00e4ppsfria elfordon och plug-in-hybridfordon [15]. Uppgifterna illustreras i grafen till v\u00e4nster nedan.<\/p>\n\n\n\n

Trenden med avkarbonisering av bilparken kommer s\u00e4kerligen att forts\u00e4tta, inte minst i Europa efter att EU 2023 slutgiltigt antog en lag som kommer att kr\u00e4va att alla nya bilar som s\u00e4ljs ska ha noll CO2-utsl\u00e4pp fr\u00e5n 2035. V\u00e4gtransporterna st\u00e5r f\u00f6r en femtedel av EU:s CO2-utsl\u00e4pp och d\u00e4rf\u00f6r kommer lagen att st\u00f6dja m\u00e5let att n\u00e5 klimatneutralitet till 2050 [16-18].2<\/sub> emissions from 2035. The road transport accounts for one fifth of the EU\u2019s CO2<\/sub> emissions and therefore the law will support the goal to reach climate neutrality by 2050 [16-18].<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Vindkraft<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Vindkraft p\u00e5 land \u00e4r en bepr\u00f6vad teknik och havsbaserad vindkraft f\u00f6rv\u00e4ntas ha en snabb tillv\u00e4xt de kommande \u00e5ren d\u00e5 turbiner till havs drar f\u00f6rdel av starkare vindar och ytterligare allm\u00e4nt st\u00f6d. Vind \u00e4r en ledande f\u00f6rnybar energik\u00e4lla och d\u00e4rf\u00f6r en absolut n\u00f6dv\u00e4ndig teknik f\u00f6r FN:s m\u00e5l att uppn\u00e5 nettonollutsl\u00e4pp till 2050.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00e5rliga vindkraftsproduktionen f\u00f6rv\u00e4ntas passera 2 700 TWh \u00e5r 2024, vilket illustreras i diagrammet nedan [3].<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Delm\u00e5let i nettonollutsl\u00e4pp-scenariot (NZE) anger en \u00e5rlig vindkraftsproduktion p\u00e5 cirka 7 400 TWh \u00e5r 2030, vilket kr\u00e4ver en \u00e5rlig genomsnittlig tillv\u00e4xttakt p\u00e5 mer \u00e4n 18 procent, vilket motsvarar en f\u00f6rdubbling av elproduktionen p\u00e5 cirka en fyra\u00e5rsperiod [3].<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Solenergi<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Solcellsenergi \u00e4r en modul\u00e4r och f\u00f6rnybar teknik f\u00f6r ett brett spektrum av applikationer, fr\u00e5n sm\u00e5 takinstallationer i bost\u00e4der upp till storskaliga elkraftssystem. Solenergi f\u00f6r storskalig generering har under de senaste \u00e5ren blivit det billigaste alternativet f\u00f6r ny elproduktion i de flesta l\u00e4nder v\u00e4rlden \u00f6ver. Distribuerad elproduktion, s\u00e5som solceller p\u00e5 byggnaders tak, f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00e5 \u00e4nnu snabbare tillv\u00e4xt p\u00e5 grund av h\u00f6gre elpriser, b\u00e5de i n\u00e4tverk och handel, och b\u00e4ttre politiska incitament [3].<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den \u00e5rliga solcellsproduktionen f\u00f6rv\u00e4ntas uppg\u00e5 till n\u00e4stan 2 000 TWh \u00e5r 2024, vilket illustreras i diagrammet till v\u00e4nster nedan [3].<\/p>\n\n\n\n

En \u00e5rlig solenergiproduktion p\u00e5 cirka 8 200 TWh ber\u00e4knas \u00e5r 2030 i enlighet med FN:s scenario f\u00f6r nollutsl\u00e4pp till 2050, vilket kr\u00e4ver en \u00e5rlig genomsnittlig tillv\u00e4xttakt p\u00e5 27 procent, vilket motsvarar en f\u00f6rdubbling av produktionen p\u00e5 cirka en tre\u00e5rsperiod.<\/p>\n\n\n\n

Solcellsenergi f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6vertr\u00e4ffa vindkraften i elproduktion f\u00f6re 2030 och \u00e4r avsedd att bli en central f\u00f6rnybar produktionsk\u00e4lla.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

V\u00e4rme och Ventilation<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Byggnader st\u00e5r f\u00f6r 30 procent av v\u00e4rldens energif\u00f6rbrukning, till stor del beroende av fossila br\u00e4nslen, och det mesta anv\u00e4nds f\u00f6r uppv\u00e4rmning, ventilation och kyla. V\u00e4rmepumpar har potential att avsev\u00e4rt minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser eftersom de producerar v\u00e4rme fr\u00e5n rikliga geotermiska k\u00e4llor och anv\u00e4nder el som kraftf\u00f6rs\u00f6rjning som bara kr\u00e4ver en br\u00e5kdel av elektrisk energi j\u00e4mf\u00f6rt med den v\u00e4rmeenergi som de levererar. Tekniken \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket ekonomiskt l\u00f6nsam f\u00f6r potentiella konsumenter, f\u00f6r familjehus, flerfamiljshus, kontor och fabriker.<\/p>\n\n\n\n

Myndigheter \u00f6ver hela v\u00e4rlden pekar mot stora ut\u00f6kningar av anv\u00e4ndningen av v\u00e4rmepumpar som aviserats i policyplaner f\u00f6r milj\u00f6m\u00e4ssiga h\u00e5llbarhets\u00e5tg\u00e4rder, och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntas v\u00e4rmepumpstekniken hoppa fr\u00e5n 1 000 GW 2021 till n\u00e4stan 2 600 GW 2030, vilket \u00f6kar deras globala andel av byggnadernas totala v\u00e4rmekapacitet fr\u00e5n 10 procent till cirka 20 procent [3].<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rmepumpar kan f\u00f6rutom v\u00e4rme \u00e4ven producera kyla, vilket \u00e4r en attraktiv funktionalitet f\u00f6r komfort, n\u00e4r v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r\u00e4ndras med \u00e5rstiderna. V\u00e4rmepumpar drivs p\u00e5 el och kan d\u00e4rf\u00f6r vinstgivande kombineras med solcellsanl\u00e4ggningar f\u00f6r mer sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande drift av byggnader.<\/p>\n\n\n\n

Ventilationssystem \u00e4r viktiga f\u00f6r klimatf\u00f6rh\u00e5llanden inomhus, men vissa system \u00e4r f\u00f6rknippade med betydande energisl\u00f6seri, medan andra ventilationssystem utnyttjar effektiv energi\u00e5tervinning av den uppv\u00e4rmda fr\u00e5nluften. Ventilationssystem med energi\u00e5tervinning kan med f\u00f6rdel utnyttjas tillsammans med v\u00e4rmepumpar.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Referenser och Erk\u00e4nnanden<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Referenser<\/p>\n\n\n\n

[1] F\u00f6renta Nationerna, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2022), \u201cWorld Population Prospects 2022\u201d, Onlineupplaga.<\/p>\n\n\n\n

[2] Our World In Data, Global Change Data Lab, \u201cPopulation, 10 000 BCE to 2023, World\u201d, 15 juli 2024.<\/p>\n\n\n\n

[3] International Energy Agency (IEA), \u201cWorld Energy Outlook 2023\u201d, URL: https:\/\/www.iea.org, 24 oktober 2023.<\/p>\n\n\n\n

[4] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), Global Monitoring Laboratory, \u201cBasics of the Carbon Cycle and the Greenhouse Effect\u201d, URL: https:\/\/gml.noaa.gov, 2 oktober 2024.<\/p>\n\n\n\n

[5] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), \u201cAnnual 2020 Global Climate Report\u201d, URL: https:\/\/www.ncei.noaa.gov, 25 augusti 2021.<\/p>\n\n\n\n

[6] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), \u201cClimate Change: Atmospheric Carbon Dioxide\u201d, URL: https:\/\/www.climate.gov, 9 april 2024.<\/p>\n\n\n\n

[7] Environmental Protection Agency (EPA), \u201cUnderstanding Global Warming Potentials\u201d URL: https:\/\/www.epa.gov, 8 augusti 2024.<\/p>\n\n\n\n

[8] Environmental Protection Agency (EPA), \u201cOverview of Greenhouse Gases\u201d URL: https:\/\/www.epa.gov, 11 april 2024.<\/p>\n\n\n\n

[9] Our World In Data, Global Change Data Lab, \u201cCO2<\/sub> emissions by fuel or industry type, World\u201d, Global Carbon Budget (2023), 20 juni 2024.<\/p>\n\n\n\n

[10] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), \u201cGlobal Annual Mean CO2<\/sub> Concentration\u201d, URL: https:\/\/www.climate.gov, Fil: 5 augusti 2024.<\/p>\n\n\n\n

[11] F\u00f6renta Nationerna, \u201cReport of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future\u201d, 20 mars 1987.<\/p>\n\n\n\n

[12] IPCC, 1990: Climate Change: The IPCC Scientific Assessment. Report Prepared for the Intergovernmental Panel on Climate Change by Working Group 1 [Core Writing Team, J.T. Houghton, G.J. Jenkins and J.J. Ephraums (eds.)], juli, 1990.<\/p>\n\n\n\n

[13] IPCC, 2023: Climate Change 2023: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, H. Lee and J. Romero (eds.)]. IPCC, Geneve, Schweitz, 184 sid., 19 mars 2023.<\/p>\n\n\n\n

[14] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), \u201cGlobal Land and Ocean January-December Average Temperature Anomalies\u201d, URL: https:\/\/www.ncei.noaa.gov, Fil: 9 juli 2024.<\/p>\n\n\n\n

[15] International Energy Agency (IEA), \u201cGlobal EV Outlook 2024\u201d, URL: https:\/\/www.iea.org, 23 april 2024.<\/p>\n\n\n\n

[16] EU, \u201cEU ban on the sale of new petrol and diesel cars from 2035 explained\u201d, URL: https:\/\/www.europarl.europa.eu, 30 juni 2023.<\/p>\n\n\n\n

[17] EU, \u201cEuropean Climate Law\u201d, URL: https:\/\/climate.ec.europa.eu, 29 juli 2021.<\/p>\n\n\n\n

[18] EU, \u201cFit for 55: EU reaches new milestone to make all new cars and vans zero-emission from 2035\u201d, URL: https:\/\/climate.ec.europa.eu, 28 mars 2023.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Erk\u00e4nnanden<\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e4r stolta \u00f6ver bilderna av Raphael Andres, Joshi Milestoner, Tapio Haaja, Oliver Cole, Patrick Federi, Frantisek Duris, Philip Myrtorp, Fanny Gustafsson, Nazrin Babashova, Sasha Matic, Linus Mimietz, John O\u2019Nolan, Arto Marttinen, Nicola Gambetti, Johny Goerend, Donald Giannatti, Julien Tromeur, Aaron Burden, Thisisengineering, Lukas Blazek, Wd Toro, Markus Spiske, Tobias Weinhold, Jeshoots, Giammarco Boscaro, Calitore, Marvin Meyer, Javier Quesada, Benjamin Jopen, Erik Gonzalez Guerrero, Sandro Katalina, Robert Bye, Bilge Tekin, Detait, Annie Spratt, Margalit Toyber, Hyundai Motor Group, American Public Power Association, Jason Mavrommatis, Zhen Yao, Claudio Schwarz, Katie Moum, Ricardo Gomez Angel, Andreas Gucklhorn, Randall Meng, Cristoph Grabietz, Matthew Schwartz, Matt Noble, Vedanth Ravi, NASA, Chris Leboutillier, Gustavo Quepon, Nuno Marques, Denys Nevozhai, Galactic Nikita, Chris Munch, Manuel Meurisse, Ian Schneider och Carl Wang med artighet p\u00e5 Unsplash, Microsoft AI image generator, Johan Eriksson p\u00e5 Logotypcenter, och Pia Nordlander p\u00e5 bildN.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
Meny<\/a><\/div>\n\n\n\n
Kontakt<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

We have vast general knowledge on world development issues and specialist competence on energy related subjects. We are practicing continuous learning and collaborative knowledge sharing for building new insights and timeless experience. Please enjoy featured insights by clicking on a category of interest in the menu below. Demography Energy consumption greenhouse gas emissions climate change […]<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"no-title-sticky-header","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-178","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=178"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1068,"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/178\/revisions\/1068"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.everitas.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}